VästanVind Jojk är en duo (Ronald vikström, keytar och Jonas strandgård, gitarr) som gör egna tolkningar av Samisk jojktradition instrumentalt. Det mesta av materialet är hämtat från inspelningar av Samer, som Sveriges radio gjorde 1953 förutom ”Till vinden” efter Nils Aslak, och Ronalds egen komposition ”Nasafjäll requiem”. ”Till vinden” var den första jojk Ronald gjorde en egen tolkning på och den fanns med på repertoaren under många år. När Ronald och Jonas började spela tillsammans gjordes ett framförande med ”Till vinden”. De fann att samklangen mellan de båda instrumenten passade som handen i handsken och gav ett nytt och unikt uttryck. Västanvind är den vind som passar bäst in på Ronald och Jonas uttryck, detta eftersom det ofta stormar om västanvinden och likaså blåser det även en hel del om Ronald och Jonas, därav namnet. Intresset för samisk kultur och jojk tog fart när Ronald började sätta sig in i historiken om sin egen landsdel och fann att den mest betydande epok som format övre Norrland (som tyvärr passerat historielektionerna utan större eftertryck) var första epoken av silverutvinningen i Nasafjäll år 1635-1659. Nasafjällsperioden är en stor händelse i svensk historia som tyvärr alltför få känner till. Den handlar om att silvret i Nasafjäll skulle rädda Sveriges usla finanser.

Projektet innebar ett mänskligt lidande för arbetarna, bönderna och inte minst för samerna som tvingades transportera malmen under vådliga omständigheter med sina renar och ackjor. Arbetet för samerna innebar att de inte kunde bedriva sin egen rennäring och många gick i landsflykt till Norge. Renarna var heller inte byggda för att dra så tung last och den 6 mil långa vägen mellan gruvan och smälthyttan i Silbojokk var kantad av renkadaver. Silvergruvan i Nasa fick en oerhörd betydelse för landsdelen eftersom infrastruktur byggdes utmed hela Nasaleden. Många byar och namn på platser föddes under denna period. Gruvan skulle påskynda kolonisationen av den glest bebyggda lappmarken och på köpet skulle samerna bli kristna. Det var en tid av förtryck mot samekulturen. Att jojka var hedniskt och straffbart. Det var en tid då kronans makt gjorde anspråk på rennäringen genom att beskatta samerna med var tionde ren. Miljön kring Nasafjäll blev så kraftigt förgiftad av bly och arsenik att än idag kan man inte plocka bär eller dricka vatten från sjöar i dess närhet. ”Nasafjäll requiem” är en dödsmässa och en sorg över allt lidande, spillda människoliv, miljöförstöringen och våldtäkten på samekulturen för endast 860kg silver.

Då Sveriges Radio gjorde sin inspelningsturné 1953, ville man dokumentera jojken till eftervärlden eftersom man trodde att jojken höll på att dö ut. Det var svårt att få samer att ställa upp då de inte ville jojka offentligt. Att jojken var synd och skam satt fortfarande kvar hos många kristna samer, men det fanns undantag som Johannes Alexander Nutti från Övre Soppero. Han var laestadian, men genom sina resor hade hans ögon öppnats för att det kunde vara av kulturhistoriskt värde att bevara samisk kultur. Till slut fick de ihop 34 samer som ställde upp på inspelningen.

Jojken är ett sätt att minnas någon eller något. Krister Stoor, som även kallas doktor jojk säger: När man jojkar är man ett med det man uttrycker, till skillnad från en visa där man sjunger om någon eller något. I jojken är man personen, djuret eller platsen.

Framnäs Folklore Ensemble består av studerande från alla utbildningar på Framnäs Folkhögskolas Kreativa Kurser (aka Musiklinjen). De spelar svängig folkmusik från Bulgarien, Makedonien och andra länder i sydöstra Europa i egna versioner, med en rockig attityd. Den som gillar musiken i filmer som ”Svart katt, vit katt”, ”Underground” och ”Zigenarnas tid” kommer att gilla det här. Under årens lopp (ensemblen har funnits sedan 1998) har de olika uppsättningarna av ensemblen varit nere på Balkan och spelat åtskilliga gånger, och där vunnit publikens hjärtan.

Ensemblen kommer att göra allt för att få publiken i rörelse, på många sätt….

Klassisk country för den moderna världen. Kanadensiska Mariel Buckley och hennes band balanserar på en slak lina mellan country, pop och americana. Buckley är en låtskrivare av rang, något som är alldeles uppenbart på nya plattan “Everywhere I Used To Be”, som släpptes tidigare i år. En platta som dessutom pekar ut en delvis ny riktning med ett modernare sound utan att kompromissa med kvaliteten på låtskriveriet. Buckley och hennes band har varit på väg hit ett par gången men stoppats av pandemin. Men nu ska det äntligen bli av!

Unapologetically genuine, wry, and soft-hearted – Mariel Buckley has planted her flag firmly as a songwriter who’s in it for the long haul. She aims to find herself squarely on the fringes and exactly where she belongs: singing and writing songs for the underdog.

Her candor and magnetic live show have been charming listeners across North America since her debut LP, Driving In The Dark [2018]. With some impressive accolades on the way including Roots Artist of the Year (Western Canadian Music Awards, 2019), and taking home the grand prize of $100,000 from the year long Project Wild commercial radio artist contest, Mariel was ready for her next move.

Now with her debut album and thousands of miles under her belt, Buckley looks to turn country/folk music on its head, with her follow-up album, Everywhere I Used To Be [2022]. Anchored by the haunting whine of the pedal steel, rounded out by heavy synth pads and produced by Marcus Paquin (The Weather Station, The Barr Brothers, Arcade Fire, The National), the resulting collection is a driving, swooning, toe-tapping catharsis; sealed and delivered by Buckley’s signature crooning brand of angst-ridden alt-folk.

Folk & Rackare var en av de mest inflytelserika grupperna inom svensk folkmusik under 1970-80 talet. Med intrikat stämsång och blandning av elektriska och akustiska arrangemang av främst medeltidsballader, har de kommit att bli den nya generationens folk- och balladsångares stora förebilder.

Carin Kjellman och Ulf Gruvberg gav ut sin första skiva Med rötter i medeltiden 1974. Något år senare bildade de kvartetten Folk & Rackare tillsammans med Jørn Jensen och Trond Villa (från norska kultbandet Folque) som tog med det norska bordunsoundet in i gruppen.

Brittiska folkrockband som Fairport Convention och Pentangle blev en stor influens för bandet, liksom tidig musik. Genom sina nyskapande arrangemang har de nått en bred svensk, och internationell publik. 

(Text: Emma Härdelin i Garmarna inför konsert i Norrbo, juli 2017)

I april 2018 genomförde musikmagasinet Lira en kartläggning av ”100 album som format den svenska folkmusiken”. Där placerades Folk & Rackares album Rackarspel bland de fem främsta. Hedningarnas Kaksi som lade beslag på förstaplatsen hade producerats av Ulf Gruvberg. 

Vid samma års Folk & Världsmusikgala i Norrköping förärades Carin Kjellman & Ulf Gruvberg juryns prestigefyllda hederspris.